Yoga och livet

Men sen kom det ett annat inlägg. 

Och vet ni vad det sjuka med det hela är? Att jag har sett det andra inlägget betydligt fler gånger än det första? Inte bara på fb utan även på bloggar, och den strejk barnen tog mod till sig att göra för klimatet blir inte bara förminskad på ett riktigt otrevligt sätt men även så får den inte ta plats. Barnens delaktighet, barnens röster och tankar och deras inflytande på framtiden. Kanske inte många som tänker på det men dom som stod där och strejkade, de är vår framtid. Dom tar ett steg för förändring till det bättre.

Det som också är tråkigt är de vuxnas sätt att se på det. Det är antingen eller, svart eller vitt, det finns inga nyanser. Det finns ingen utrymme för utveckling. Det finns inge pepp och uppmuntran. "Bra där! Kör se vad som händer när ni är så engagerade i klimatet, vad kan ni göra för att förändra?" Utan nej de är förminskning, antydan till att är ni rädd om naturen då har ni ingen rätt till något annat heller, att det som varje människa kan bidra med från sitt eget perspektiv inte har någon betydelse.

Men vet ni vad? De har betydelse, varje liten grej som man kan bidra med har betydelse i det stora hela, tänk om alla gjorde något, tänk hur det hade bidragit till klimatet, och tänk om alla kunde göra två saker, dubbelt så bra! Det är inte svart eller vit, de är en process, de handlar om utveckling och mognad, det handlar om förändring av våra vanor vilket kan vara skrämmande men skrämmande är inte heller något dåligt, det har en start som kan bli något riktigt bra. Så lyft era barn och skippa den dåliga attityden. Låt deras röster bli hörda. Det är alla barns rättighet. Jag är riktigt stolt över att dom här barnen är vår framtid och är det deras tankar som kommer leda i framtiden istället för dom jag sett så ser jag fram emot att bli gammal. En plats där man är rädd om vår värld för att naturen ska må bra och även vi som vistas i den.